Välkommen till Bredfjället

– magisk natur med spännande kulturhistoria –

Bredfjället är en av Bohusläns många fjällbygder (”det breda berget, efter norskans fjell=berg).  Två kvadratmil storskog, sjö och myr. Bär och svamp. Älg och tjäder, ibland även varg och lodjur. Och överallt spår av mänsklig kultur och odlarmöda! Förr flydde bönder och fattigt folk till fjällbygderna, undan krig och arbetslöshet. Idag ”flyr” många av oss hit, från buller och stress till tystnad och skönhet. För att plocka bär och svamp, åka skidor, motionera, fiska, njuta…

Foto: Peter Muld

Svenskarnas raseri

I äldre tider låg Sverige och Danmark ofta i krig med varandra. Och Bohuslän var en dansk-norsk provins.

År 1612 tar sig svenska soldater över riksgränsen Göta älv och bränner ner 573 av landskapets 3 000 gårdar. 30 av dem finns vid foten av Bredfjället. Efter den katastrofen – Brännefejden – gömmer sig flera av de drabbade bondefamiljerna häruppe på det ödsliga, magra fjället i hopp om ett bättre liv, i fred och frihet. Så uppstår de sex, sju lite större gårdar som nästan alla har ”fjäll” i sitt namn. Norra Fjället – där vi alltså nu befinner oss – brukades fram till 1954, Södra Fjället blev öde 1950, medan Vargfjället fortfarande är bebott året runt.

 

 Sillens kollaps

År 1747 kommer sillen in till Bohuskusten i ofantliga mängder. Skärgården förvandlas till ett Klondyke. Varje vinter får tusentals drängar och pigor från hela Västsverige jobb med att rensa, salta, koka sillolja (tran). Och tillverka båtar, bryggor, tunnor.

Men 1808, lika plötsligt som den kom, är sillen som bortblåst. Ekonomin kraschar. Bohuslän dyker åter ner i misär. För de jordlösa sillarbetarna och deras ofta barnrika familjer blir Bredfjället och andra fjällområden en sista utväg. Här slår de sig ner, hackar upp små tegar, håller sig med en ko eller några får. Det var kallt, fattigt, blåsigt.

Revolt mot makten

Snart tröttnar landshövdingen på alla som utan tillstånd tar sig mark på kungens allmänning. Men när han 1844 försöker sälja hela Bredfjället på auktion skriver fjällborna ett flammande protestbrev:

”Vi arbetande trälar som med svett och möda odlat upp den sämsta tänkbara jord som kan beskrivas, skall vi nu drivas bort från våra hem som andra kreatur?”

 

Starka kvinnor

Det tar skruv. Nu erbjuds folk att friköpa sin stuga och mark. Alla får så småningom tillstånd, utom de ensamstående kvinnorna Anna Jonsdotter och Ellika Johansdotter. Men de är starka och envisa och skriver till kungen.  I maj 1850 säger Oscar I ja till deras begäran.

Idag har skogen tagit tillbaka det mest av dessa små ljusa gläntor av åker och äng. Men fägator, stenmurar, odlingsrösen och stugornas stenfot vittnar om att det bott människor här.

Foto: Peter Muld

Storslagen natur

Bredfjället är en urbergsplatå med högsta punkten 175 meter över havet. Idag växer här hundraåriga gran- och tallskogar. Men landskapet är i ständig förvandling. Efter istiden var fjället en trädlös hed, därefter under flera tusen år en ljus skog av tall, björk, ek och andra ädla lövträd. Granen kom hit först på 300-talet

Från 1500-talet och fram skövlades skogarna i hela Bohuslän. Timmer och brännved gick till danska slott och herresäten, till sillsalterier, trankokerier och som lysbränsle i fyrarna. Kala berg och ljunghedar bredde ut sig alltmer. På 1700-talet var Bredfjället nästan trädlöst. 

Fjällborna var skickliga på självförsörjning. Deras skafferi fanns i naturen runtomkring. Från ljungen fick de honung som sötningsmedel, bränsle till värme och matlagning, sänghalm,

isoleringsmaterial, medicin, garnfärgämnen, ölkryddor. Ljungen gav också sommarbete och vinterfoder åt djuren.

Potatis och lingon

Mästerroten – införd i Sverige av munkar på 1200-talet – fanns vid de flesta gårdar och backstugor på Bredfjället. Den ansågs vara ett ”gudomligt läkemedel” mot njursten, frossa och mask men kunde även bota sjuka djur och hålla troll och oknytt borta. Och stimulera sexlusten, ”gubbar blevo som ynglingar”!  Främst var det växtens rot som användes, färsk eller torkad.

Fjällets vitamin- och mineralrika blåbär, lingon och tranbär var viktiga i människornas kosthållning. Lingon, som innehåller egna konserverande ämnen, åts hela vintern till gröt och potatis. Ibland kompletterat med viltkött och fisk från skogen och de bortåt 30 små insjöarna.

Myrar och mossar dikades för odling av rotfrukter, havre och korn.  Överallt i backarna sattes ”potäter”, basfödan. Eftersom de flesta gårdar saknade häst måste man varje år dränera och hacka jorden med handkraft. 

Lövträden kring gårdarna hade stor betydelse: Av ek gjordes ek-or och hjul-ek-rar. Asken var bra sadelträ och oxeln blev till kuggar för kvarnhjulen. Hasseln gav nötter.

Gammelskog och fjärilsängar 

Skogarna på Bredfjället ägs idag av Uddevalla kommun, Göteborgs stift, Simmersrödsstiftelsen och privatpersoner. Skogsbruket är varsamt och småskaligt.

Bredfjällets naturreservat bildades 1989 och ingår i EUs ekologiska nätverk Natura 2000. Reservatet upptar en fjärdedel av fjällets yta. Det består dels av ett område som på sikt skall bli ”urskog” – med lavar, mossor, hackspettar, tjäder – dels av kulturlandskapen kring gårdarna Vargfjället och Flogfjället, med ängsblommor som lockar till sig fjärilar och andra insekter och därmed också många olika fågelarter.

Kolla in Bredfjällsguiden – och ta dig hit!

Som mest bodde det några hundra personer på Bredfjället. Fjällskolan lades ner 1946 och är idag museum. Somrarna 2013 och 2014 uppfördes friluftsteatern Bredfjällspelen här med drygt 20 föreställningar.

Idag söker sig många människor från hela regionen till Bredfjället. Ljungskile Friluftsklubb, LFK, som förvaltar Norra Fjället, har skapat både elljusspår och en mångfald välskötta motions- och skidleder av olika längd.

Den behändiga Bredfjällsguiden ger dig tips på femton spännande utflykter, med karta, bilder och fakta om natur och människor. Ta bilen från samhället till Norra Fjället, ca 4,5 km. Härifrån utgår de flesta turtipsen.

 

Välkommen! 

Stefan Edman

Biolog, föreläsare, författare till drygt 45 böcker om natur och miljö. Ljungskilebo. www.stefanedman.se

 

Läs mer:

Röster från skogen. Människor och natur på Bredfjället. Stefan Edman och Jan Töve (foto)

I kastanjens skugga. Inger Dejke

Fjällbygd i Bohuslän. Åke Olsson

              Foto: Peter Muld